Idag åkte Christian hem från Gotland. Han ska guida en busslast med pensionärer till Lofoten en vecka. Kvar på ön lämnade han mig och Svante. Jag hade förväntat mig ett tårdrypande farväl vid färjan i morse, men då Christian försov sig och med nöd och näppe hann med båten så blev det ett snabbt och litet chockartat hejdå.
Jag och Svante fördrev dagen själva. Redan vid fyra började vi sakna Christian. Då hade vi hunnit med att promenera in till Visby och tillbaka, fikat i almedalen, ätit lunch, sovit middag, promenerat bort till snäckviken och ätit glass. Nu visste vi inte vad vi mera skulle hitta på.
Vid klockan sex längtade vi så mycket efter Christians sällskap att Svante redan ville sova för natten. Jag lyckades dock underhålla honom en timma till innan han fick somna.
Nu sitter jag här i soffan, saknar Christian och funderar på att livet som ensamstående mamma inte kan vara kul. Tack och lov att mamma och pappa kommer med färjan inatt.
Lite kort på mina killar igår (är det någon som vet varför korten blir felvända?):
Så blir det för mig när jag vänder mobilen 'på tvären'
SvaraRaderaHoppas veckan får fort så ni snart ses igen. Hoppas vi ses snart med. Kramar